Prylidioten

Min favorittavla, "strutsen och ugglan" av Donald Baechler

Det roligaste med att vara prylbög är alla prylar.
Man bör aldrig undervärdera en bra pryl.
Som min gamla Merca.
En -71a, cab, silver med svart underbart sliten skinnklädsel, en bra pryl som jag blir gladare av. Med rätt bil blir bilkörning inte enbart en förflyttning från punkt A till punkt B. På samma vis är med rätt klocka tidsangivelsen underordnad, det är historiken, sammanhanget, kunskapen som skänker glädjen.

I TV-serier, böcker och föredrag driver jag tesen att ”insikt förändrar varje upplevelse”. Med kunskap blir allt mycket godare, vackrare, mer spännande, ibland också fulare, men insikt förändrar hur som helst och det är det som är poängen.
Därför skaffar jag mig alltid så mycket kunskap jag förmår om mina prylar.
Min ut-å-pinka-med-hunden-pipa gjorde piplegendaren Bo Nordh av en bit briar som han hade haft i verkstaden sen 70-talet och han gjorde den en dag då han hade Bachs Brandenburgkonsert i örat.

Min Breguet Type XX bars 1956 av en fransk stridpilot, vars son på 90-talet hamnade på obestånd och sålde klockan till en urmakare i Paris där jag fann den.
Att man kan skymta konturerna av en insekt i min Mont Blanc ”Franz Kafka” beror på att designern utgått från romanen ”Förvandlingen” i vilken Gregor Samsa förvandlas till skalbagge.

Min ”niblick” (ungefär som en wedge i ett hickoryset) gjöts 1910 av mästaren Tom Stewert, han gjöt den till Jack Youds som var pro på Royal Liverpool.
Min tavla ”Vänsterhanden” var den första Carl-Fredric Reuterswärd gjorde när han vaknade upp på sjukhuset efter sin stroke. Min blodröda Gibson ES 345a från 1964 har varit med på minst fyra Jerry Williams-turnéer.

Sådär håller jag på.

Samlar gamla prylar, prylar med historia och själ och patina, vackra prylar, prylar som får mig på gott humör.
Min båt är från 1968.